Nu har jag en anledning att börja skriva här igen. Vi har nämligen parat Fixa med Leo.

Fixa löper ganska kort tid (inte 3 veckor), så det blev lite hastigt när vi märkte att det var dax. Och jag måste ju bara berätta hur vi insåg det.

Sussie var inte ett dugg intresserad av Fixa utan det var småtjejerna som nosade och pysslade med henne. Men så en dag så blev Sussie pilsk på Fixa så det förslog, Fixa tyckte dock att det var jobbigt - stora starka Sussie vill man ha lite på avstånd tycker Fixa.

Så dagen efter åkte Magne till Stockholm och Leo och Fixa fick till en fin parning den kvällen och sedan också på morgonen därefter.

Sedan var inte Leo speciellt intresserad, så Magne åkte hem igen.

Nu hoppas vi på att det skall komma massa tecken på att hon verkligen är dräktig. Jag har aldrig tidigare gjort ultraljud på någon tik utan har tänkt att naturen har sin gång. Vi får se om jag gör så denna gången också, eller om jag ändrar mig.

Nu skall jag fundera på vad vi skall ha för tema på denna kullen, kom gärna med förslag.

I tisdags var jag på en mycket intressant föreläsning: hundars reproduktion. Föreläsare var Anna-Carin af Klinteberg som är veterinär på Västra Djursjukhuset och uppfödare av Rottvailer.

Hon tog upp om sjukdommar som förhindrar att det blir parning, hur man skall optimera parning och dräktighet. Vilka hjälpmedel det finns för att hitta rätt dag. Sjukdomar som kan påverka valparna och kullstorlek.

Men det var som jag kunde sammanfatta föreläsningen så här: friska hundar fixar parningen bra, lita på hanhund som har erfarenhet vad det gäller rätt dag. Var rädd om hundarna och observant men alla sjukdomar som kan drabba hundar är ovanliga och hundar har generellt lätta förlossningar och starka valpar.

Känns skönt att en veterinär säger det, trotts att hon säkert sett allt som går av otrevliga sjukdomar och komplikationer.