Magne vill gärna ha en flaggstång, jag är lite mer skeptisk. Men om man skal ha en flaggstång säger jag att det skall vara en klassisk vit, lång med fin kopp längst upp. Men varför är det så viktigt med en flaggstång? Tja det kanske är den ultimata fallossymbolen (avbildning likhet med en penis) för en man? Är det ett sätt att visa att man är man i huset?

Men sedan kanske det är en helt annan sak som är aktuell? Magne vill kunna hissa upp en norsk flagga. Ja han är inte längre norsk medborgare men norsk är ju ändå inget tvivel om att han är – det vet ju alla som har pratat med honom. Men jag då? Vill jag hissa upp en svensk? För mig är det inte lika viktigt, kanske beror på att jag är lite mer nordisk än bara svensk. Men det kanske är så att norrmän är mer patrioter än vi svenskar? De som har varit ockuperade av oss och haft union med oss i historien. Men kanske deras historia gör att det är så viktigt att visa självständigheten och tillhörigheten med andra norrmän?

Jag har varit på festligheter den 17 maj – vi har inget att jämföra med!

Så jag tror att detta med en flaggstång för Magne är mer nationalism än att visa upp sin manlighet till allmän beskådan. Men om det är så för Magne hur är det då för svenska män? Är de nationalister eller finns det andra motiv? Ja jag har hört flera män i 50 års åldern som får och vill ha flaggstång till huset. Är det då som man behöver hävda nått? Men om man tittar så ser man också lyxigare bilar gärna av sportvariant susa förbi med en herre med grånande tinningar i.

Idag när jag går på bussen gläds jag åt att jag har ett busskort som gör att scannern säger blipp på ett glatt sätt och lyser förtroendeingivande grönt. Jag sätter mig på min vanliga plats, jag sätter mig i en tom buss, men när den går vidare till kommande busshållplatser fylls bussen sakta med folk.

Jag tycker att det är lite spännande att titta på de olika klädstilarna, gångstilarna som kommer in med de olika människorna på bussen. Nått som inte alltid är lika trevligt är att få studera de olika lukterna på nära håll. Vissa luktar inte så gott. Jag försöker att inte ha fördomar om de typer av människor som jag ser, men det är lite svårt ibland. Det är nämligen ofta som samma typer av män luktar: tobak, vitlök, curry och annan stark kroppsodör. Ja ofta män med ett litet svartmuskigt utseende. Men jag gillar inte tobakslukt alls, det luktar så starkt i min näsa, och sitta bredvid en som luktar starkt av tobaksrök är jobbigt. Men det är lite konstigt detta med tobakslukten tycker jag för det är långt ifrån alla rökare som luktar starkt av rök. Undrar vad det beror på? Men detta med lukter är en av de sämre sakerna med att åka kommunalt.

När jag hade åkt ungefär halvvägs så går det på ett par äldre damer, de luktar gott! De har inte hällt hela parfymflaskan över sig som vissa gör. De sätter sig på platserna precis bakom mig. De pratar så högt att jag knappt hör musiken som kommer från mobilens radio. Jag förstår att de är lite lomhörda de två äldre, men oj vad det känns lite skoj att tänka att det hade varit lika illa att haft ett par unga tjejer som satt där. För jag tycker om att ha lite lugn och ro när jag åker till jobbet. Det skall vara en mjukstart liksom.

Jag får tillslut en som sätter sig bredvid mig, hon slänger sig ner i sätet och samtidigt sparkar hon till mig hårt på benet. Aj! Hon ursäktar sig snabbt, och jag gnider sakta mitt ben och vänder tillbaka in i musiken. Hum tänker jag varför så vårdlös? Samtidigt som jag tänker tanken så känner jag mig gammal. För inte tänkte man så när man var 20 – eller? Nu sätter jag mig nära utgången för att komma ut snabbt och gå vidare till jobbet, då ville jag sitta längst bak så jag hade uppsikt över hela bussen. Men det där med var jag vill sitta beror lite mer på när och vart jag åker kom jag på. Jag och Jonas sitter gärna längst bak i bussen när vi åker någonstans. Då när vi inte har brottom.

Så går arbetsdagen och den liksom bara susar förbi – svisch så är det dags att åka hem igen. Jag går från jobbet för att få lite motion, det är skönt att liksom varva ner efter en hektisk dag. Men hem tar jag inte bussen för tåget går så mycket fortare. Jag sätter mig på tåget och studerar människor igen – och här på tåget är det mer affärsmän och kvinnor. På bussen på morgonen är det ungdomar på väg till skolan och några på väg till jobbet, men klädstilarna är helt annorlunda. På tåget är det kostymer och striktare kläder som väger över och på bussen är det mycket mer ledig stil. Ja, de tar inte alls samma väg bussen och tåget. Bussen tar vägen om områden med höghus och mer ”nysvenskar” och tåget går genom villaområden.

Väl hemma så möts man av en underbar man som tagit fram mat och en son som glatt berättar att han har läxor. Oj undrar hur länge han tycker det är kul – läxor alltså.

Vi såg till att såga upp det sista av brädhögen idag – det är bara att stapla imorgon. Det är så skönt att se marken under högen.  Tja lite virke sparade vi, man kan ju inte elda upp allt det kostar ju en del att köpa virke om man vill bygga något också. Men nu är det bara upprensning kvar så har vi två inhägnader för hundarna och vill man kan man ha det öppet runt om - de har det riktigt lyxigt!

Det är riktig glädje att pyssla här hemma, jag tror att det är precis detta vi behöver. Så kan man blunda för finanskriser och andra tråkiga nyheter ett tag till. Vi gläds åt varandra och myser här i grannkommunen till Göteborg.

Idag började som alla andra dagar, jag var tvungen att gå upp för tidigt och väcka en son som studsar upp ur sängen och är oförskämt pigg. Bara här hör ni att mornar inte är den bästa tiden på dygnet för mig. Igår såg jag att pinnregnet hade startat för ännu en av Sussies barn – och inte hade matten ringt. Konstigt varför går jag och funderar på där på morgonen? Tja något jag fick ta tag i idag – en rolig sak! Jonas pladdrar som vanligt, soligt och glatt om allt som kommer att hända honom och han har tusen frågor om allt litet som stort.

Så vi går tillsammans till bussen och kliver på han åt sitt håll till skolan och jag åt mitt till jobbet. Jag visar plånboken mot scannerna för att visa månadskortet som jag gjort hur många gånger som helst – ingen reaktion, jag vänder på den – ingen rekation…  Hum nu har bussen startat mot nästa hållplats och jag börjar gräva i plånboken – inget månadskort!

När hade jag det sist – på vägen hem från Ladies Night! Men jag var inte så påverkad! Och jag använde det ju, men tvivlen börjar komma ändå. Var har jag haft ut innehållet??? Jag får i alla fall ringa Magne som hämtar mig, man åker ju inte buss utan månadskort! Men vad hade Camilla sagt om jag säger att jag söpit bort månadskortet? Herregud vad hon hade skrattat och jag som var lite småtyken och sa att jag minsann inte var bakis, och det var jag inte heller… Min tid på dygnet nämligen kvällen, med trevligt sällskap och en show med grymma grabbar…

Ja vad gör man ? Man slutar fundera köper ett 100 kort och jobbar på och åker sedan hem. Funderar gör man och spydiga kommentarer från mannen får man om att man söpit bort 975 kr… Dyr fredagskväll får man höra… berättigat? Nja – vet inte förrän jag kommit hem och letat. Så frågar jag Jonas om han har lånat mitt månadskort – nej det hade han inte han har ett eget säger han, men jag frågar om han tittat och flyttat nått i min plånbok? Nej inte mer än månadskortet… Hö, vad hörde jag, men vad hade han gjort med det då? Jo han hade gömt det under duken i köket för jag hade varit dum… Ja vad säger man till det – INTE roligt och så har man ändå svårt att hålla sig, det är ett ganska oskyldigt bus!

Sedan går man glatt ut och sågar med en cirkelsåg i en timme för att såga brädhögen till ved, Oj vad det går. Jag som inte gillar sådana ljud och har lite respekt för motoriserade sågar, stoppar bomull i öronen och sågar med andan i halsen. Oj vad det går! Vi växlar att såga och mata in i sågen och det är spännande! Vi jobbar tillsammans som ett team jag och Magne tills vi blir trötta och lite svettiga och mycket eniga om att det räcker för idag. Men en kväll till och högen är uppsågad och då är det bara att börja stapla i vedbon. Känns så skönt!

 Ladies Night - ja vad skall man säga. De hade studerat oss, de hade lärt sig att trigga oss och de hade lärt sig att få oss att vråla av skratt. 

Det börjar med att Daniel da Silva kommer ut och presenterar en vinnare från Mix Megapol... Eller rättare sagt han presenterade The Tommy Show och så kom Tommy och Erik ut och presenterade en vinnare. Vinnaren kom ut guldlockig och söt. Han sjöng och gjorde det bra. Sedan kom Stenmark ut, men lillebror Stenmark. Han är producent för Ladies Night. Han berättade hur fantastiska vi var och sedan sjöng han - bra riktigt bra faktiskt, syntes att han gillade att vara på scen. Jag tänkte att synd att han måste producera shower för att få sjunga... Eller kanske han borde få med Brorsan på Sing Along - så kunde han få visa upp sig lite mer... 

Så kom Daniel da Silva ut igen och berättade att de tre grabbarna var upphetsade där bakom scenen. Strax skulle det börja. Vid sidan av scenen fanns två jätteskärmar som de använde till fullo, för att få upp stämningen frågade de om vi mådde bra och det gjorde vi ju - Jaaa skulle vi svara. Sedan var det lite dåligt fjutt i det tyckte skärmen så vi fick prova igen... Så det gjorde vi ju - snälla som vi är. 

Så kommer de ut och står längst upp i trappan och så börjar de sjunga - Nice! ni kanske börjar se den röda tråden nu - de sjunger sig igenom 2 h, med lite mellansnack och en del inspelade sketcher i klädbytena. Det pratas lite subtilt om när man gjorde det första gången och hur man raggar upp en kvinna. Och så genomgående om hur vackra vi var. Ja det är lätt att förstå varför kvinnor uppskattar showen - de har nämligen gjort sin hemläxa och kan det där hur de skall få oss glada och känna oss delaktiga. För alla sånger som de sjunger kan ju vi texterna på - smart! Kvinnor gillar att sjunga med! 

Bäst respons blir helt naturligt under paradnumret - sjumilakliv. 4226 kvinnor i en stor kör sjunger för Martin - han lägger sig ner på scen och frågar om vi kan förstå hur detta känns. Ja det kan jag förstå tänker jag - en enda stor egotripp. Men så är det helt klart så Martin Stenmark har en jättebra röst, han slår knut på oss och nockar oss ibland med den. 

Sedan har Martin med Peter Stormare, han sjunger inte lika bra som Martin det är sant, men han gör det med en sådan inlevelse och stil att man bara blir glad. Han ger oss en berättelse om hur han blev frälst... Samtidigt som han byter om från svart till vitt där på scenen, nej han visar oss inte någon snopp, för att skjortan är lite för lång. Men bara en sådan sak - berätta om frälsningen medan man byter om - helkul! Hur det slutade berättelse - ja det var ju så att han gick dit för musikens skull och så blev han frälst i en flicka - och speciellt frälst och väckt till liv blev en viss kroppsdel - ja han är speciell Stormare! 

Den där rolige killen då - Henrik Hjelt? Ja han är rolig, han spelar på att han är blyg för kvinnor. För att hjälpa honom skall Peter S berätta hur man går. Å vad jag skrattade!Peter S börjar berätta att detta har Pitten berättat (Brad Pitt alltså) - Det hänger i gången och i blicken! Du skall ta ut en som du tittar på och så går du för henne fram och utmanar med blicken! Martin du visar -Har du tagit ut en - Japp. - Då går du! Martin går på scenen fram mot oss. När han kommer till kanten - Hej! (alla vrålar Hej!) Skall vi ligga? Han får ett falsettskrik. Han går tillbaka och Peter frågar, kändes det bra - ja det gjorde det ju säger Martin. Så var det Henriks tur. Han skakar i knäna och darrar på rösten. Peter hjälper honom. Har du sett ut någon? - Jaaaha säger Henrik. Och provgår en bit... Han springer tillbaka. Peter säger. Gör som Martin. Aha säger Henrik. Och så går han. Han kommer fram till kanten och säger Hhhhej skall vi ligga. Och så får även han ett vrål tillbaka. Och han skyndar sig tillbaka till Peter och ger honom en kram. 

De små sketcherna på skärmarna, de rör sig mycket om vad vi gör på toan. Och mycket av det gör då Peter, Martin och Henrik som små sketcher. de är roliga, riktigt roliga. 

Vi fick ett litet extranummer också - Bygglovs Matte kom och sågade för oss med bar överkropp. Han har en riktigt fin bringa! 

Ja jag bara skrattar för mig själv när jag tänker på det. Vi är ganska lättduperade, samtidigt så har vi sådan skön självdistans så vi skrattar åt oss själva. Helskönt! 

Ja att ordna en Ladies Night måste vara världens egotripp för de männen som gör den! Men varför inte, vi behöver ha något eget och få skratta för oss - kvinnor!

Idag skall jag gå på Ladys Night, det skall bli jättekul.

Jag har inte förväntningen att se snoppar som koppar men att få en bra show. Men däremot tror jag att det kommer att vara lite beruskade kvinnor som skriker där.

Är det då patetiskt att gå på Ladys Night - det tycker jag inte.

Det har varit uppe i tidningarna att kvinnorna som går är grova och oanständiga... Jaha vad är det för skillnad när det är bara män i publiken och vakra kvinnor på scen?

Jag tycker att det är helt klart rätt att kvinnor också kan få visa den sidan av sig själva.

Sedan om jag kommer att stå och skrika och kasta trosor på scen - nej det är inte troligt, inte ens möjligt.

Jag skall ut på stan med en vänninna och ha det kul, vi skall äta lite gott och kanske dricka nått gott (klart vi skall!) och prata och skvallra utan våra män.

Jag tror faktiskt att våra män är lite avundsjuka just idag och det är säkert just det som är anledningen till orden - grova, oanständiga kvinnor äntrar Ladys Night... Männen har inget liknande, även om vilken pubkväll som hellst så kan en kvinna som går in i puben uppleva just, grova och oanständiga män i sitt esse...

Men vi skall vara vackra, snälla och trevliga - hum är det kanske därför vi har lägre lön? För att vi är för snälla och trevliga?

Nåja vi får väl se vad kvällen för med sig - spännande blir det i alla fall.

Igår fick vi hem Lotis - ett kg lättare var hon. En liten tjej på 17 kg, men med vilken pondus hon för sig trotts tratt och ett långt operationssår på magen!

Lotis borde vara en förlustaffär för Folksam vid detta laget. Tredje operationen är det nu, denna på närmare 30 000 kr. Fast de andra vi har haft har aldrig varit sjuka så i det långa loppet så är det nog fördel Folksam.

När Lotis fick träffa de andra två så stod hon stolt, så stolt och med sådan pondus att både Sussie och Fixa kröp fram och hälsade på henne. Det var lite som om Lotis visste vilka friheter de två hade tagit sig medan hon varit borta.

De flesta hundar brukar banka den där tratten i allt som finns liksom för att påpeka att de är förnedrade med en tratt runt huvudet. Men Lotis hon för sig lika garasiöst som vanligt och det är inga islag att tala om.

Lotis skall nu ha ett par matskedar mat många gånger om dagen, hon får specialmat Intestine heter den. När vi hämtade henne sa de att hon inte har haft så stor matlust, men det var inte så konstigt för morfinet dämpar matlusten. När hon fick mat hemma första gången så kastade hon i sig den och tittade sedan uppfordrande på Magne - ge mig mer tyktes hon säga. När sedan Magne var ute med de andra hundarna så fick Lotis vara lite lös inne, hon gick genast och slickade alla hundskålar hon hittade.

Men det är sällan man blir så glad över att plocka hundbajs som nu. Jag plockar så gärna hundbajs efter Lotis!

Nu var operationen klar. Denna gången såg tarmen bra ut.

Majskolven hade fastnat i det gamla snittet.

De fick öppna och sy igen - tarmen var fin!

Jag är så glad och så trött!

Men an annan glad nyhet är att Cindy plockade två pinnar i agility igår. Vilket team de är Roger och Cindy!

Igår kväll ringde de från djursjukhuset och sa att Lotis skulle opereras på natten. De skulle ringa efter att operationen var klar.

När det fortfarande inte ringt nyss, så ringde jag upp djursjukhuset och fick veta att de opererar just nu. Det hade kommit ett mer akut sjukt djur på natten som gick före.

Men detta är rena tortyren!

Väntan olidlig väntan - när man inte vet om hon klarar en operation till.

Även om hon är i god förm så måste stoppet sitta rätt för att de skall kunna fixa det.