Idag har Kira, Trolla och Flex gjort MH.

 De har gjort riktigt bra test alla tre!

Lite olika reakrioner blev det:

Kira gick först ut, hon började fint med att vara social och trevlig mot testledaren, tyckte att hanteringen var trevlig och pussade lite på testledaren. Hon kampade fint. Sedan var det lilla jakten och Kira stack ut i full fart och tittade på trasan, sedan sprang hon en gång till och denna gången tog hon tag i trasan och bet. Därefter kom aktiviteten, där Kira tyckte att det var ganska tråkigt att stå där i 3 minuter så hon vandrade runt mycket och åt gräs och kissade och grejade.Nästa moment var avståndsleken, Kira höll koll på figuranten hela tiden och när Ida släppte sprang hon ut och tittade men hon tog inte kontakt och lekte med figgen.Nu var det dags för dumpen (overallen som flyger upp) och Kira gick i lugn och ro, och när Dumpen flög upp så blev hon ganska rädd och flög iväg men kom tillbaka snabbt och efter att hon kollat av dumpen med hjälp av Ida så fanns ingen kvarvarande rädsla alls, men lite intresserad var hon av den blå fula overallen.Nästa moment var skramlet, de moment som Kira var klockren på. När det var slut gick Kira fram själv och kollade av. Inte heller här var rädd för skramlet efteråt utan traskade på, men var dock lite intresserad av att se på det.Så kom spökena, Kira skällde inte på dem, hon höll koll på den och höll sig framför Ida, men helt tyst. När det var klart så tog hon något ärevarv så att Ida fick gå fram till spökena innan Kira gick fram, men hon hälsade fint!Så kom skotten, Kira kampade och blev lite överraskad av ljudet, men fortsatta att kampa när Ida bjöd in till det. Hon klarade även de passiva skotten bra. Så 2:a på skott!

Nästa hund ut var Trolla.

Trolla, hälsade på testlederen på ett bra sätt, gick med fint. Men ville inte att han skulle ta på henne. Hon lekte fint med trasan, men ville inte riktigt kampa med testledren.På jakten så gick Trolla lite frammåt, men så stannade hon hos matte, för jaga får man inte!Aktiviteten. Trolla gnällde lite och gick runt och lugnade ner sig lite efter ett tag.På avståndsleken, Trolla höll koll på figuranten hela tiden och skällde lite och när Camilla släppte sprang hon ut och tittade men hon tog inte kontakt och lekte med figgen.Nu var det dags för dumpen när Dumpen flög upp så blev hon ganska rädd och skällde och efter att hon kollat av dumpen med hjälp av Camilla så fanns ingen kvarvarande rädsla alls, men lite intresserad var hon allt.Skramlet, Trolla hoppade bak lite och sedan fick Camilla sätta sig ner och prata med skramlet så kom Trolla. Men efteråt visade hon sin styrka, inte en uns av kvarvarande rädsla men däremot var hon lite nyfiken fortfarande.Nu kom vi till spökena och här visade Trolla att hon kan bli jättearg och att hon allt vill försvara matte! Hon höll stenkoll på båda spökena och stannade framför Camilla och skällde hela tiden! När Camilla släpte cirklade Trolla runt lite och Camilla fick gå fram till spökena och klä av huvan och då kollade Trolla av figgarna.Så till eldprovet skottet: Trolla kampade och kampade, och skotten brann av, ingen direkt reaktion! Inte heller i passivitet - 1:a på skott!

Nu var det äntligen dags för den store killen Flex.Han startade med att säga tjena på testledaren på ett bra sätt, han följde med fint, han accepterade handtering ända tills testledaren ville ta på hand onda fot. Han kampade som en furie!Nu kom jakten och Flex, jagar inte - så är det med det!Aktiviteten - där var han lugnare än de två tjejerna och nappade bara lite gräs.Därefter var det dags för Flex att vara med på avståndsleken: han följde figgen hela tiden och när den var klar och gömde sig stack han ut och när hon drog upp kamptrasan så satt han fast - figgen fick verkligen jobba, för den kamptrasan ville Flex ha med hem! När figgen var passiv tog han trasan med till Emelie och när figgen ropade igen kom han tillbaka och lekte igen - Så snyggt utfört!Nästa moment var dumpen, och Flex gick ut på promenad, så när overallen flög upp blev han jätterädd! Han flög iväg skällande, så för att han skulle avreagera så fick Emelie dra ner overallen och då var det bra. När sedan det var dax att passera overallen då var Flex inte lägre rädd!Skramlet var nästa - här blev Flex också lite överraskad, men han var fort framme och tittade, men jag tror inte beskrivaren såg det så, så Emelie fick gå fram och sätta händerna på plåten och då hoppade Flex upp på skramlet. Han hade inte någon rädsla kvar efter det!Så kom spökena, där höll Flex kolla på båda spökena hela tiden skällande och höll sig i huvudsak framför Emelie. När Emelie släppte kopplet gick inte Flex tog kontakt när Emelie tog av luvan på spökena.Det sista momentet var skott och Flex visade att han var något berörd för han ville inte leka lika intensivt efter skottet, men har klarade de passiva bra. Och när testledaren efter det kastade kamptrasan till honom så kampade han som förut.Flex fick 3 på skott.

Dessa 3 har gjort ett bra MH!

Jag hoppas att alla andra får plats snart, de har blivit bortlottade och löpt.

Idag så var det lite förlösande för en av de som går kurs för oss, hunden SPRANG! Oj, det hände dessutom varje gång! Ibland känns det bara så skönt när det säger klick för en hund och så har man hittat triggern. Vissa hundar är det dock mycket svårt att hitta den på. Men NU äntligen! Men då kommer naturligtvis lite nya problem, även om de är roligare, så kommer handlingssvårigheter. När det börjar gå mycket fortare måste matte vara mycket snabbare. Det är så kul när man ser glädjen hos hunden, för då kommer glädjen hos matte.

Det syntes också på hunden att denna gången var det jobbigare, hunden blev mentalt tröttare och hade mer åsikter om att inte andra skulle få springa. En bieffekt som man kan klara av när anledningen är att hunden VILL riktigt mycket.

Något annat som var kul idag var att se att när en av deltagarna klarade av övningen med en gång så växte hon och fick en sådan fin hållning - hon såg klart längre ut! Stolthet är bra!

Kul också att lilla T fick till lite tandvisning och att hon gillar att få lite intima stunder med andra människor, det bådar gott! Keep up the good work!

Jag har lite saker jag alltid velat skriva - små egna klyshor:

Lika vackert som en rosa moped med lila elefanter.

Den är lika sprättig som en schnausers svanshållning.

O ja du är precis lika ödmjuk som Madonna och lika mångordig som en norrlänning.

Men o ja jag håller med, den är lika vacker som Bert Karlsson är.

Men lilla vän klart att inte jag är dubbeltydig...

Men om man skall vara sarkastisk så är det lika bra att vara det ordentlig. För det är så tråkigt när man kommer med någåt dräpande underfundigt - och så fattar motparten det inte!

Inte för att att jag kan svara sådär dräpande i mitt jobb, måste vara mycket korrekt, tydlig och bestämd för annars går det inte som jag vill. Men till arbetskollegor går det ju. Eller till medtävlande - eller mottävlande beroende på hur man ser på det.

Har haft en del diskussioner om Border Collie med och om Border Collie ägare. Träffade på en som var helt övertygad om att alla som inte hade Border Collie var avundsjuka på de som hade den rasen. Hum, i så fall hade väl alla skaffat den rasen - så svårt är det ju inte att få tag i en. Men det som tydligen inte gick in att många var jättetrötta på BC-gängen som finns som är en liten klick för inbördes beundran, som går med hundarna lösa utan att ta hänsyn till andra. Det som också syns är att de som är nya som skaffar BC tar efter och också går med hunden lös, som då inte alls har kontroll.

Sedan är det flera av dessa hundar som inte är trevliga, som gör utfall mot andra eller som bara har en attityd som gör att de stör andra hundar. Bara för att en hund inte gör utfall med skall och morrningar, innebär inte att det är den andra hunden som börjar. Det är ofta man ser att det kommer en tyst hund som sykar andra hundar genom ett utstuderat dominant sätt - de liksom säger: kom skall jag klå upp dig med hela kropphållningen. De hundarna förorsakar bråk - och så får de andra hundarna skulden, vilket inte alls är rättvist. Det tråkiga är att det är många som har dessa tysta hundar som sykar andra som inte inser att de har en sådan hund - men min hund gör inte något, alla andra bara hoppar på honom/henne.

Men det är klart sedan finns det sådana hundar som helt klart är missförstådda. Tex alla som har en svanshållning som är svansen rakt upp över ryggen och pigga framåtlutade öron, för dem är det bäst att de har en personlighet som matchar kroppshållningen annars är det synd om dem.

Magne är iväg och jobbar lite trotts att han inte skall, men det var nått fel på jobbet så han skall bara dit och visa nått. Ja han är närmast oumbärlig - det är endå en härlig känsla.

Jag fick idag veta att det finns lite saker man inte får ha på sig på bröllop - rött tillexempel, det betyder att man har haft sex med en av brudparet. Intressant! Det var nämligen en som hade en röd kavaj på sig på ett bröllop i helgen. Kul, undrar vem han hade haft sex med, antagligen brudgummen då, för denne kille gillar män.

Men deta med ettikett är ju lite speciellt, vi har vissa regler i Sverige som inte andra länder har. Då undrar jag vad det kommer ifrån? Detta med rött på bröllop är ju kanske också för att man inte skall ta uppmärksamheten från bruden/brudgummen. En röd klänning sticker ju ut "litegrann", någon svartsjuk föredetta har kanske gjort just det - tagit rött för att överglänsa bruden.

Jag har inte haft problemet direkt, har inte varit på speciellt många bröllop mer än mitt eget. Och det var ganska informellt, jag bar inte vitt utan en grön klänning. Men vi är mer än nöjda med vårat. Jag tillhör inte dem som har drömt om ett stort kyrkbröllop, utan mer hade stora frågetecken om jag överhuvudtaget skulle gifta mig. Min mor sa ofta gift dig aldrig, då när det knakade mellan henne och gubben. Att säga sådant till sin dotter tycker jag är lika dumt som att pissa i motvind.

Det finns många saker man inte skall säga till sina barn, man skall inte berätta alla pinsamheter de gör eller gjort för andra. Inte heller skall man berätta om äktenskapets mer intima detaljer för tonårsdöttrarna. Att de kan räkna ut att föräldrarna är sexuellt aktiva är ju en annan sak. Inget jag tycker är pinsamt, men jag vill inte ha detaljerna!

Appråpå sådana detaljer, jag fick höra en liten sak. En vänninna fick följande fråga av sin mor: Tror du att din man kan göra någon ställning eller nått till mig och din far? Han är så tung och gör illa min onda arm när han vill till. Min vänninna var lite upprörd av detta, kan jag lova. Inget man vill fundera på. Samma vänninna fick följande upprörda samtal: Nu har läkaren skrivit ut viagra till honom, för han sa att han ville ha mer sex. Ja nu vill han ju hela tiden, vad skall jag göra nu?

Ja ni hör - sådant vill man inte prata om, vill inte veta!

Jag vet inte riktigt vad jag skulle ha gjort om det var min mor som velat ha en ställning? Det räcker att hon berättade att hon hade ont efter att ha haft sex när hon var förkyld, ville jag inte veta. Men jag tror att jag klämde till med att man kan använda glidmedel.

Magne fick sy 3 stygn och kom hem kl 1 inatt.

Han säger att hans hjärta och hjärna sitter i pekfingret just nu. Tror ni att tävlingen idag gick bra? Behöver inte svara på det va?

Jag sprang 7 lopp, sedan var jag helt slut och ville bara lägga mig ner och sova. Alla lopp gick nästan jättebra. Nästan är  min melodi käns det som.

Jaja, jag gillar klass 1 och till viss del klass 2, men klass 3 - jag tycker att banorna blir så knixiga då. Det blir inget flyt och det blir konstiga vinklar. Jag har en hund som hittar linjer och hinder själv - i klass tre är det ofta ett hinder snarare än ett hjälpmedel. När blev det så?

Jag tycker att man verkligen måste börja tänka på linjer och skaderisker. Eller finns det en kurs att gå för att lära sig handla en snabb hund så att man hittar bra linjer???

Nä jag tror att just sådana kurser är det ont om. Ser ni en säg till är ni snälla. När jag håller kurser så pratar jag om detta mycket - att hitta linjen att ge hunden linjen. Men jag har ännu inte varit på en kurs där en instruktör har hjälpt mig med samma sak.

Ja jag vet - jag som är erfaren borde veta själv och på många banor ser jag dem - men när man inte ens kan se banans linjer vad gör man då???

Jag går och vankar här hemma. För en stund sedan skickade jag iväg Magne till akuten. Han var ute och sågade lite grenar och slant och sågade sig i fingern. Det blödde rejält vilket är bra, men sågen var rostig så jag tyckte att han måste åka.

Men nu är det inte så kul, jag hoppas bara inte att de skickar hem honom, för får han infektion i det såret som var 2-3 cm och ordentligt djupt, ja då vet jag inte hur det går med hans finger. Men ursch vad otrevligt det är att gå hemma och vänta!

Ja nu är det gjort! Stolarna i köket är omklädda. Min tumme är omklädd den också. Den har nu en röd blodblåsa. När man klär om stolar så är inte kontorshänder det bästa verktyget märkte jag. jag hade behövt att ha Magnes arbetarhänder för att inte slita på tummarna som jag nu har gjort.

Ja, jag hoppas att mina händer och min kropp blir mer tåliga nu när jag är i större behov av dem. Det värsta som finns är när kroppen inte orkar men viljan gör att man sliter lite till. Man får så ont dagarna efter, men det kan ju vara en bra sak att träna lite mer.

Men jag skall inte klaga, jag har det ruskigt bra. Jag tänker inte gå in på att man skall titta sig runt och se hur andra har det. Men bra att inse att man har det bra - riktigt bra!

Nu skall blodblåsan och jag se om vi kan laga lite mat. Jag tror att jag skall leta lite på nätet efter nått att göra med fläskfilén jag tog fram förut.

Sedan skall jag sitta och njuta på mina fina stolar som är som nya.

Magne är iväg och dömmer och jag går hemma i en oformlig tunika med handuk runt håret och känner mig som en hushållerska. Dock en liten skillnad - jag är inte betald för att tvätta, diska och städa. Magne är och dömmer och han har ont i foten så han kommer att komma hem och vilja vila, det skall han få göra. Han skall få en kall cider och få sitta ner och ta det lungt. Imorgon skall vi tävla, hoppas att vädret är OK så att Jonas kommer tycka att det är kul att vara med.

Men jag har funderat lite på vad jag skall utmana mig själv med? Jag har aldrig velat blondera mig eller springa runt i någon rosa stass. Men det kanske är just det man skall göra - en totalförändring. Kanske en blondering hade suttit fint? Eller skall jag gå på min känsla - alla andra hårfärger men INTE blond. Jag tror att jag har lika kul trotts att jag är brunett.

Men någon form av utmaning skall jag ge mig själv, men det kanske skall vara en agilityutmaning? Satsa som fan inmorgon och gå ut som en vinnare!!! Ja, det lät som en bra utmaning. Det är bara att börja tagga!

Nu skall jag äta frukost, har liksom glömt det och gått omkring här i mina egna funderingar. Men jag tittar ut på en nyklippt gräsmatta och ser grannen bära en stege runt huset. För att se någon granne får man sitta där jag sitter nu. För vi har en trädgård som effektivt stänger grannar ute, i alla fall synen av dem, hör dem gör vi ibland.  Men här är så underbart tyst på nätterna, inga grannar som väcker en med upphetsade skrik och dunkande av sänggavlar mot väggen. Ingen som spelar piano så att vi vaknar, eller rättare sagt om de spelat piano hade vi inte hört det. Inga barnskrik mitt i natten som väcker oss och föräldrar som skriker tillbaka så att även andra barnet vaknar och skriker.

Helt enkelt fantastiskt i denna lilla svennson idyll!