I helgen som var så var Jonas och Lotis kvar i huset tillsammans med Gotlands Jurehnarna. Jag och Magne åkte tillsammans med Sussie och Fixa till Skåbu. Skåbu ligger 60 mil hemmifrån i Norska fjällen. 8 h i bil, ja varför gör man en sådan sak?

Jo det var enkelt: en agilityikon tillika vän till oss fylde 50 år. Petter Nordlien heter denne norske domare, fd landslagstränare och elitagilityförare. Ja så är han en bra - eller jag vet inte om bra är det rätta ordet - men instruktör. Petter är den vi gått för mest, han gör inte som många andra instruktörer - lär ut det egna handlingssättet. Det Petter gör är att han tittar på ekipaget och försöker förbättra dem efter de förutsättningar de har. En snabb förare med en långsam hund får andra råd än en snabb hund med en snabb förrare tex. Jag har alltid sagt att blir jag en lika bra instruktör som Petter så kommer jag vara nöjd med mig själv. Mitt föredöme!

På vägen upp körde vi genom ett ställe som hette Helvete - och där öppnade sig himlen och regnet bara forsade ner och på termometern hade det krupit ner till 12 grader - inte sommarvärme direkt. Och jag som trodde att Helvetet skulle vara varmt!

Vi kom upp till Petters stuga kl 8 på fredagskväll. Då fick vi kallskuret och vad vi än ville dricka. Tja Petter sa att han inte hade allt på bolagets lista - men det var inte mycket som saknades tror jag. Och vilket kallskuret - rökt kött i olika former, norsk rökt korv, äggröra och hemmagjord potatissallad. Vem som stått och gjort allt detta - Petter såklart! Inget var lämnat till slumpen. Han hade rest ett gigantiskt partytält - så vi kunde lungt sitta torra medan det regnade.

Det fanns vissa behvämligheter som - torrtoa, vatten att hämta i bäcken och gasol till att tända gasolspisen med. Sedan hade han solpanel för att man skulle kunna läsa lite i tolvvoltslamporna vid sängen. Och om det knep ett elaggregat som gick på bensin.

På lördagen hade Petter ordnat med en "tipspromenad" med stationer som innefattade fysiska övningar. Frågorna fick vi på papper och alla var om Norge - ja jisses hade jag vetat det hade jag pluggat! Inte mycket jag hade rätt på men 2 av 16 kanske inte så illa för en svensk tycker jag. Det var mest om Norsk geografi, sport eller film... Umm ja TP är mycket lättare!

Sedan skulle vi kasta ringar, bollar och frisbie. Vi fick extrapoäng om vi gick barfota över en färist som var strömförande. Färist - för att hålla djuren inne eller ute men så att bilar kan köra över. Jag gick barfota över med Sussie i famnen, elen som var 12 volt kändes som lite kittlingar i fotsulorna. Men jag tror att Sussie hade reagerat mycket mer om man tvingat henne att gå över - men det hade vi fått ordentliga avdrag för det hade Petter varit tydlig med.

Summerar vi sedan så gick vi i det yngsta laget jag och Magne och ett par till och vi vann. Vi fick mest poäng på det fysiska och utmaningen med färisten och hade bara 2 fel på frågorna. Vi vann någon skum flaska som vi inte öppnat än - eller rättare sagt varje par vann en flaska var. Skall tydligen vara som jäger fast starkare.

På kvällen var det grillning och medan vi var ute och gick hade vi uppehåll, men nu fick vi ha en backupplan för grillarna var fulla med vatten och det hällregnade. Men Petter hade naturligtvis en plan - han satte alla i arbete med att sätta en pressenning över grillarna och så ordnade han med råvarorna.

Jag tycker det var en smart lösning som han gjorde, han ställde fram lax och kött i alla former och massor med grönsaker, folie, marinader och kryddor. Så fick vi grilla som vi ville. Jag riktade in mig på den norska laxen och lamm.

Så norsk laxkotlett i folie med citron och vitlök - det bara smälte i munnen. Magne testade val, kalv och sommarkotlett. Vi la bakpotatis i glöden och den var så fin till mitt lamm sedan. Ja magen kändes nästan fyrkantig efter ett tag - och då såg det inte ens ut som vi hade börjat.

Detta var riktigt kul! Vi lärde känna några som vi redan träffat lite bättre och fick träffa några ur Petters släkt - ett riktigt gott gäng! Men jag tror inte att alla svenskar hade haft så lätt att följa med när de pratade för det var en del som hade lite svårare dialekt än de från Oslo.

Foto: HP