Kommer ni ihåg stormen Gudrun? Det var 9 januari 2005. Denna kallades Stormen Gudrun men det var en orkan som resulterade i att många blev utan ström och telefon. Mycket förstörelse och stora delar av skogen stormfälldes. Sedan kom Stormen Per redan i januari 2007.

Frågan är om vi får en liknande storm i år. Hittade en intressant länk om tidigare stormar: http://sv.wikipedia.org/wiki/Orkaner_och_kraftiga_stormar_i_Sverige

Om man tittar i den så kan man se att även 21 februari 1953 så var det en orkan men inga rapporterade dödsfall. Men detta kanske vår stormvarning Gudrun kan använda i sin bok om Kristin och Västra Mark. Mer hände 1952: http://sv.wikipedia.org/wiki/1952: 22 april - Kurt Haijby skriver ett brev till Gustaf VI Adolf, där han hotar att avslöja hela sanningen om sin påstådda homosexuella förbindelse med Gustaf V. Detta leder dock till, att Haijby anklagas och sedermera döms för utpressning, http://sv.wikipedia.org/wiki/Kurt_Haijby. Det stående skämtet bland svenska folket i allmänhet var att "Kurt Haijby var den ende i landet som kunde trampa baklänges på en Monark!".

13 juni - Ett svenskt signalspaningsplan av typ DC-3 skjuts ner av sovjetiskt flyg över internationellt vatten öster om Gotska Sandön, vilket blir inledningen till Catalinaaffären, http://sv.wikipedia.org/wiki/Catalinaaff%C3%A4ren. Oj vad neutrala vi var då... (notera spydigheten!)

Jag tycker detta med vädrets makter är intressant, det är så stora krafter som är i rörelse. Vatten kan urholka sten och när det blir kraftigt regn så flyttar sig hela vattendrag och med sig tar de allt som kommer i vägen. Det är mäktigt och till och med skrämmande. Men det är så häftigt att stå vid ett vattenfall och att vara vid havet vid en storm är riktigt fascinerande. Havet i uppror och blixtar som far över en mörk himmel. Den som kan beskriva det bra i en bok med en handling till har i alla fall mig som läsare.

Ecklesiastikdepartementet – vad sjutton är det tänker ni kanske? Jag också innan jag läste om det.

Ecklesiastikdepartementet behandlade kyrkliga och prästerliga frågor, kultur, allmän uppfostran, arkiv, bibliotek, akademier, museer, utbildning och forskning. Departementet leddes av en ecklesiastikminister. Ecklesiastikminister – tala om att vricka tungan!

Jag började att titta på vad som hände 1968 när jag föddes – jag är född sent så mycket hände innan jag var född – men ändå! Nåja det som hände var i alla fall att 1968 så bytte ecklesiastikdepartementet namn till utbildningsdepartementet – Puh det förstår jag – man slår ju nästan knut på tungan bara man funderar på att uttala ordet ecklesiastik.

I maj 1968 införs postnummersystemet i Sverige – å är det viktigt tänker ni kanske? Men tänk er vad som skulle hända utan detta nummer – skulle posten komma fram i denna djungel av gator som vi har nu? Sedan finns det ju liknande system i alla andra länder så då kan ju inte Sverige låta bli – eller kan vi gå emot strömmen? Nej jag tror inte det vi står för norm, normalitet, likasinne och välfärd. Jag tror att alla nummer som vi har är en produkt av vår välfärd. Välfärd kan ju likställas med lyx och överflöd, och med lyx och överflöd så skall man ha det bekvämt och enkelt. Det är enklare att man har ett nummer än ett namn när man har med datorer att göra och datorer tillhör till yttersta del vår välfärd.

Nu tror ni väl att jag skall fortsätta med att vara kritisk mot det välfärdssystem vi har – men nej det skall jag inte, jag gillar nämligen datorer och jag har lätt för siffror så den vägen går jag inte. Jag tänkte istället fundera lite på Tjurmuskel – vet ni vad det är? Hundarna får torkad tjurmuskel och de tuggar och mumsar för glatta livet. De kan även få Testikelchips vilket liksom hör ihop. Testiklar och tillhörande Penis i ljuv harmoni – hundarna älskar det. Men varför får man skriva testikel i beskrivning men inte penis? Är det färre människor som köper tjurpenis till sin hund än tjurmuskel? Det är det antagligen – men jag kan glatt köpa en 1.20 m lång torkad tjurpenis och dela upp till hundarna – inga problem. Jag till och med förstår inte problemet – vi använder ju allt på kor och tjurar vilket är jättebra! Ja jag har bott på landet och tycker detta är naturligt och fint till och med – det är fint att inte slösa bort något som kan användas till något så gott som tjurpenis till hundarna.

Jag hade tänkt att jag skulle skriva ett långt reportage om hur det var på vallningen i helgen, men det gör jag inte - det jag istället har gjort är att jag har skrivit men jag skickar in det till Aussietidningen med en del bilder.

Vill ni läsa så läs det Camilla skrivit i hennes blogg. Hon finns under länkar här. Hon skrev föredömligt om vad som hände.

Men istället tänkte jag skriva om lusten att skriva, jag har alltid haft lust att skriva och har fått höra att jag är bra på att uttrycka mig. Men att sedan ha fantasi nog att skriva en hel bok det är ju inte samma sak. Det är så mycket som skall stämma: fakta skall vara korrekt, det skall ha en röd tråd och så skall det vara underhållande också. För det är ju ingen idé att skriva om ingen läser det.

Jag är mycket imponerad av de som har kraft nog att skriva en hel bok. Med alla de delar som krävs. Fanatsy är ju svårt till exempel, där kan man ju använda fantasin mycket men det skall ändå vara sammanhängande och logiskt. Kriminalare är också svårt där skall fakta verkligen vara korrekt, och där är det kul om man ibland förstår sammanhanget innan det är avslöjat för då känner man sig smart, men samtidigt skall man inte förstå allt för då är det inte kul att läsa vidare, spänningen måste hållas levande.

Sedan finns det romaner, tantsnusk och faktaböcker. Jag tror att faktaböcker skulle vara lättrare att skriva, för när man kan en sak så är det bara att hitta en röd tråd och hålla sig till den. Men om man går på något som man inte kan så måste man undersöka och planera mycket, vilket måste vara kul samtidigt som det är en hel del arbete då innan man kommer till själva skrivandet. För om man bara låter historien utveckla sig så kan det ju vara så att man missar sammanhanget. Om man inte skriver ner och planerar under tiden.

Hum, när jag får en riktigt bra idé så skall jag nog försöka mig på detta med att skriva lite mer än här. Kanske - jag har ju redan en favoritperson att skriva om och det är Johanna :-)Johanna som ni snart skall få höra mer om.

Men nu skall jag fortsätta med mitt te, hoppas att Gudrun kommer ur sin skrivkramp, jag vill gärna höra mer om Kristin, och om Recin även om det sista leder till döden. Men det är det mycket som gör. Man kan döda någon genom att ge dem en nikotinöverdos, injicera luft, ge dem dödlig fisk, och om en person är allergisk mot något så är det ännu lättare.

Men nu funderar jag inte på att ta livet av någon, utan mer på om vi skall titta på hus kanske. Det hade varit kanon att ha det större, vi har samlat på oss så mycket saker under åren att vi är ordentligt trångbodda nu. Det är så att det till och med är svårt att hålla rent – hua nu tycker jag inte om att städa heller, men jag vet ju att det är enklare att svepa runt med dammsugare om det inte är saker överallt

Vi har varit i Bro och träffat Karin och fått valla på Ingrids får. Karin är en bra instruktör som kan läsa hundar på ett mycket bra sätt. Hon dämpade de som behöver dämpas och smög på får tillsammans med de hundar som behövde peppas.

Jag skall skriva ihop ett reportage och så skall ni få se bilder senare.

Vi har haft jättekul!

Tack Karin!