Här kommer ett par banor.

Frågan är om man kan dra någon slutsats av omröstningen om Agilityns del i brukshundklubbarna. Det är ännu bara 31 personer som har röstat och det är spritt från att det är bra till att det är oerhört lågprioriterat.

Jag vet att i Halmstad är det Ok för agilityn (om det inte ändrats). Där sitter agilityn starkt representerad i styrelsen. Då det är agilitytävlingar så hjälper klubben till och inte bara de som enbart håller på med agility. Men det är likadant med andra tävlingar, de som kan hjälper till. Nu tror inte jag att Halmstad är fria från problem, men de har inte den separation mellan hundsportgrenarna som man kan höra om från andra klubbar. Jag hade tyckt att det hade varit väldigt intressant att få höra hur tex Halmstad har gått tillväga för att få till denna brygga – för Halmstad är en gammal brukshundklubb och då borde det ha funnits en tid då det inte var så här – eller?

Men det finns säkert andra klubbar som har en bra stämning i klubben och inte en stark vi och dom känsla. Kan ni dela med er av de positiva delarna i er klubb? Om men det har blivit en radikal vändning – vad var vändpunkten? 

Jag tror att man kan få en klubb med bra stämning bara man vill – det kanske inte går på en kafferast. Men om man tar sig tid så tjänar man på det. Med samarbete mellan grenarna så har man så mycket roligare i klubben.

Men jag är så positiv för jag jobbar inte med enbart agility med mina hundar och då vill jag bli bra bemött oavsett vad jag gör just då.

Det är kanske så man skall göra – be att få prova på spår/sök/rapport/lydnad med agilityfolket och bjud sedan in de som vill prova på agility. För det är många bruks/lydnadsrävar som inte inser hur svårt det är – och hur roligt.