Jag har funderat en del på hur man tänker när man går ut och tävlar första gången. Vad skall hunden kunna? Skall den kanske klara en bana om den har tur eller skall den ha chans att vinna?

Vissa verkar bestämma att när hunden är 18 månader så skall man tävla oavsett om hunden är färdig eller inte. Men varför skall man ha så brottom? Sedan är det de som går kurs och för vissa så skall de ut och tävla efter förtsättningskursen. Det är inte så ofta som fortsättare har tränat någon enstaka gång själva utan bara på kursen, vilket innebär att efter max 40 h träning så anses de tävlingsklara.

På 40 h så undrar jag om man verkligen kan alla hinder ens. För mina hundar tar bara slalom mer än det. Sedan är det handling som behövs och information om hur en tävling går till.

För en som tränar i mellan och som har ett mål så kan det räcka med två kurser, men då måste man få rätt vägledning under kurserna.

Jag tycker att man först skall ha småtävlingar i kursen, en klass 1 bana som görs på tid som har byten och alla hinder. En annan tävling man kan göra är att utmana en annan kurs på den egna klubben eller från en annan klubb. Om man utmanar en kurs på egna klubben som kommit längre kan man ge handikapp annars går det bra att utmana en kurs som har gått lika länge. Eller så har man en liten kvällstävling där man bjuder in de man vill och ber en annan person ta fram en bana och döma. Då får de på kursen en fingervisning om hur långt de kommit och vad som krävs innan de prövar vingarna på andra klubbars tävlingar.

Själv har jag målet att innan någon av mina hundar skall ut och tävla så skall de ha möjlighet att vinna första loppet, sedan om det inte blir så är ointressant. Mina hundar skall kunna: alla hindren, ha bra fart, och kunna bakombyte och framförbyte. Jaha säger ni kanske då – men du har ju tävlat redan, detta säger du väl inte till dina kursare. De som frågar tycker jag skall gå ut på inofficiella tävlingar först, men inte förrän de kan hindren, grundläggande handling samt att de skall ha drag framåt.

Just drag framåt ser jag att det är många som inte har och det är ju en av de viktigaste delarna för att klara av att träna ett bakombyte. Jag tycker personligen att bakombyten är det enkla bytet, meden jag har ett helsike att hinna med framförbytena. Men om man har svårt att hinna med framförbyten tycker jag att man har lyckats, för då har man klarat att ge hunden det drag på hindren som krävs. Nåja om man själv har lite fart i benen vill säga annars är det svårt att hinna med något byte.