Just nu tittar jag på 1:an: Var FAN är mitt band?

Magnus Uggla söker efter musiker i en realityserie - det är skitkul helt enkelt!

Gå in och titta!!!!

Synd att det bara var en halv timma, FAN va kul!

 

Ja jag hatar flexikoppel, jag skall nu berätta varför.

Idag gick Magne ut på morgonrundan med våra tre (helt oskyldiga små änglar) och han går den morgonrunda som han brukar. En bit på väg så möter han en stor spets i sele och flexikoppel. Spetsen tar sats och springer allt vad den kan mot våra änglar, och då kan ägaren inte hålla utan handtaget till flexikopplet flyger ur händerna på henne. Spetsen har siktet inställt, den skall ta våra änglar! Magne försöker att mota bort den med sitt mest hotfulla avgrundsvrål, som vilken normal hund som helst undviker, men spetsen fortsätter siktet var inställt och nu är hanen spänd! Det blir naturligtvis slagsmål, våra änglar försvarar sig, Sussie och Lotis försvarar flocken, Fixa försöker dra sig undan men även hon får nått bett.

Magne får nu tag i selen på spetsen och lyfter upp, alltjämt svärande och förbannande spetsen. Magne får bett i handen och spetsen i benen.

Ägaren kommer springande och med tårar i ögonen ber hon om ursäkt! Magne är fortfarande urförbannad!

Ja skaderapporten är Magne kommer bli blå över handen, det gick inte hål men han har rejält ont! Våra änglar har vad jag kan se inga skador! Magne stannade inte för att se om spetsen fick några skador! Jag förstår honom, jag hoppas att den fick det och det är synd att det inte var dess ägare som fick bettet i handen och inte Magne! Skadeglad - nä arg!

Det är inte första gången som den hunden har velat tugga på våra, denna gången lyckades den, fast det blev som tur var inte någon fullträff. Men jag hoppas att ägaren har lärt sig något idag!

Tja, jag säger att vi har änglar och det är faktiskt så att det är de, de har aldrig gjort något sådant utfall mot någon hund eller människa. Jag vet inte om det har med uppfostran att göra som jag skrev om i tidigare inlägg eller om det är för att de har lite vett i huvudet, men änglar är de idag i min mening!

Så detta är en anledning till att jag hatar flexikoppel! Stora hundar är värst i

flexikoppel, där har inte ägaren en chans om hunden bestämmer sig för att dra. Men så finns det andra tillfällen: tanter med småhundar i flexikoppel är minst lika lilla, de kan inte handtera flexikopplet och hundarna kommer ofta fram till mina! Som sagt förut så har jag änglar, men även änglars tålamod tryter när det är ohyfsade gäster på besök i deras sfär!

Idag för 7 år sedan föddes min stora kille, han kom äntligen ut efter många många timmars kämpande.

Idag är han stor, han har fått öppna några presenter och kalas med kompisarna väntar på lördag. Ja det är det han räknar timmarna till, när kompisarna kommer. Jag känner att jag är inte likea betydelsefull längre som jag var, och det passar mig utmärkt!

GRATTIS ÄLSKLING!

Idag var jag på en show.

Ungarna på fritis hade satt ihop en show där de sjöng och dansade.

Det var så skönt att de se de små när släppte loss på scenen att jag blev så rörd!

Det var lika skönt att se som när Magne vinner med Lotis eller som känslan när Sussie och jag gör ett riktigt bra lopp. Lycka!

De ungarna hade inte en tanke på att gå in och bara ha lite skoj, utan de satsade på att riva ner applåder och det gjorde de också - vinnare från början - Hoo Yaa!!!

Ordet ledarskap innom hunderiet är lika infekterat nu som Jeppe Strid var förra året. Tänk vad olika betydelse vi alla lägger i det ordet. Men ledarskap är något som alltid förekommer i vår vardag tycker jag - barnuppfostran utan ledarskap blir fri uppfostran eller kompisuppfostran. Och jag gillar inte den uppfostran som vissa barna har = den fria... Enligt mig har de ingen. Nu får jag säkert skäll igen, men ja jag vet att det finns barn som har aspergers och ADHD osv och det är inte det jag menar!

Uppfostran av hundar är likadant, undrar hur många gånger jag med stor hund gått förbi en liten som både gör utfall och beter sig allmänt illa. Men de behöver inte uppfostras, de är ju bara söta. Om jag hade haft en likadan uppfostran på mina stora hundar, dvs att de sprungit fram till alla människor och satt sina tassar på deras kläder och gjort utfall mot både kreti och pleti så hade jag säkert blivit anmäld.

Så ja det finns extremskolor där "bruksmänniskor" slår och dunkar hundar tills de inte har någon itiativförmåga kvar, och så finns det de som har "fri uppfostran". Jag blir lika arg ovasett om jag träffar den ena eller andra varianten, och tro nu inte att det är bara "bruksfolk" som jag sett vara hårda, utan det är tyvärr många namnkunniga personer innom både lydnad och agility som jag sett med. Men även de som inte har någon uppfostran gör mig förbannad, hur skall en hund ha respekt för sin förare om de inte blir uppfostrade? Jag ser det lite för mycket när jag har kurs och då oftast bland småhundarna.

Jag tycker att man skall ha en balans! Det finns de som hävdar att du som människa inte kan vara en alphahund - nä det kan jag köpa - lätt! Men tro då inte heller att hundarna kan bli människor, det går inte att diskutera sig till att de gör som man vill, utan man måste berätta på ett sätt som de förstår. Sättet som man berättar för en hund är inte likadant för en annan, för en vek hund räcker det med en blick för att de skall veta att upps det var fel, medan det krävs mycket mer för andra. Men därmed inte sagt att det är lägga på rygg, piska eller slå som jag menar!

Sedan finns det tillfällen som en vek hund kräver lite annan handtering än det den brukar, det är när instinkerna eller drifterna sätter in. En hund med jaktinstinkt kan vara väl så vek i alla andra sammanhang men så ser de en hare dra förbi, ja har du dem inte i koppel då är det oerhört svårt att få dem att stanna.

Här är en bana där man kan träna mycket olika både ingångar till tunnel och slalom och man kan krångla till och göra det enkelt - ja ett allt i ett paket.

Att ha ett bra förhållande med hunden kan vara nog så svårt att få till speciellt om man har en unghund som sätter tålamodet på prov.

Jag fick en gång en liknande sak som denna nedan:

Ove och Tigger.

Tigger väcker Ove kl 4 på morgonen som går upp med en gång och släpper ut Tigger 

1-0

Kl 8 vill Tigger ha frukost och väcker Ove som går upp trotts att han hade velat sova länge denna söndagmorgon. 

2-0

Dags för morgonrundan, Tigger tar intiativet och rusar ut genom dörren och hinner hälsa på grannarna utanför innan Ove 

3-0

 

Tigger vill hälsa på en fyrbent tjej men Ove säger nej och väder därifrån.

3-1

Tigger springer in genom dörren och upp i fotöljen. 

4-1

 

Ove tvättar Tigger och sedan golvet.

4-2

Tigger tar intiativet till att leka med Ove.  Ove läser tidningen men avbryter när Tigger kommer med bollen. 

5-2

Det ringer på dörren och Tigger är först fram och hälsar. 

6-2

Nu anser Tigger att det är dags för middag och Ove kollar klockan och säger jaja, OK du får som du vill. 

7-2

 

Ove klipper klorna på Tigger.

7-3

Detta kanske kan vara lite kontroversiellt, men om man tänker som så att man som ledare skall ta intiativ, vara rättvis och klara att säga till när det behövs så är man på god väg.

För om hunden alltid får bestämma, ja då är man enligt mig ute på hal is. Och en unghund klarar inte ansvaret att vakta, bestämma och ta alla intiativ utan att förhållandet mellan förare och hund tar stryk. Och tar förhållandet stryk så kan det vara så illa att hunden inte alls vill göra som man säger på träning eller vid möten med människor, hundar och andra djur.

Men det är klart att man kan tillåta hunden att ta intiativ, det är inte det som är saken, utan det är att bestämma när det är ok. En hund som är så kuvad att den inte tar intiativ klarar heller inte viss sorts träning. Så det är en gyllende balansgång. Men om man märker att det är lite jobbigt kan man gå tillbaka till tabellen ovan och kolla av hur mycket hunden bestämmer och hur många intiativ man själv tar som ledare.