Idag började som alla andra dagar, jag var tvungen att gå upp för tidigt och väcka en son som studsar upp ur sängen och är oförskämt pigg. Bara här hör ni att mornar inte är den bästa tiden på dygnet för mig. Igår såg jag att pinnregnet hade startat för ännu en av Sussies barn – och inte hade matten ringt. Konstigt varför går jag och funderar på där på morgonen? Tja något jag fick ta tag i idag – en rolig sak! Jonas pladdrar som vanligt, soligt och glatt om allt som kommer att hända honom och han har tusen frågor om allt litet som stort.

Så vi går tillsammans till bussen och kliver på han åt sitt håll till skolan och jag åt mitt till jobbet. Jag visar plånboken mot scannerna för att visa månadskortet som jag gjort hur många gånger som helst – ingen reaktion, jag vänder på den – ingen rekation…  Hum nu har bussen startat mot nästa hållplats och jag börjar gräva i plånboken – inget månadskort!

När hade jag det sist – på vägen hem från Ladies Night! Men jag var inte så påverkad! Och jag använde det ju, men tvivlen börjar komma ändå. Var har jag haft ut innehållet??? Jag får i alla fall ringa Magne som hämtar mig, man åker ju inte buss utan månadskort! Men vad hade Camilla sagt om jag säger att jag söpit bort månadskortet? Herregud vad hon hade skrattat och jag som var lite småtyken och sa att jag minsann inte var bakis, och det var jag inte heller… Min tid på dygnet nämligen kvällen, med trevligt sällskap och en show med grymma grabbar…

Ja vad gör man ? Man slutar fundera köper ett 100 kort och jobbar på och åker sedan hem. Funderar gör man och spydiga kommentarer från mannen får man om att man söpit bort 975 kr… Dyr fredagskväll får man höra… berättigat? Nja – vet inte förrän jag kommit hem och letat. Så frågar jag Jonas om han har lånat mitt månadskort – nej det hade han inte han har ett eget säger han, men jag frågar om han tittat och flyttat nått i min plånbok? Nej inte mer än månadskortet… Hö, vad hörde jag, men vad hade han gjort med det då? Jo han hade gömt det under duken i köket för jag hade varit dum… Ja vad säger man till det – INTE roligt och så har man ändå svårt att hålla sig, det är ett ganska oskyldigt bus!

Sedan går man glatt ut och sågar med en cirkelsåg i en timme för att såga brädhögen till ved, Oj vad det går. Jag som inte gillar sådana ljud och har lite respekt för motoriserade sågar, stoppar bomull i öronen och sågar med andan i halsen. Oj vad det går! Vi växlar att såga och mata in i sågen och det är spännande! Vi jobbar tillsammans som ett team jag och Magne tills vi blir trötta och lite svettiga och mycket eniga om att det räcker för idag. Men en kväll till och högen är uppsågad och då är det bara att börja stapla i vedbon. Känns så skönt!

 

Camilla

7 oktober 2008 22:49

Hrmpf..vad tror du om mig egentligen?? Jag skrattat?? *Förolämpad*
Men det är nog så att du känner mig rätt bra*asg* vilken tur att det bara var Jonas som varit i farten..Lovar att jag ska ringa det första jag gör nästa gång :)
Tack igen för den bästaste av de bästa Sussiebus valparna. Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Efter ett tungt år är det så skönt att det snart är slut.   Det började med att Lotis vår underbara lotis akut fick tas bort. Sedan har 2 andra tikar i uppfödningen fått lämna in pga skador. Det är tungt.   Men nu kan vi se fram emot 2012 m...

Efter ytterligare ett sent återbud har vi en tik till salu.   Hon är mycket trevlig och busig, det är High life här hemma på kvällarna när de stora busar med henne.   Men till rätt köpare är hon till salu.     ...

  Vackraste Lotis vandrar på smärtfria höjder och springer i skuggornas dal, där solen alltid lyser och hon får göra som hon vill.   Hon finns i våra hjärtan för alltid!!! ...

Nu har de fått springa lösa i trädgården med de stora hundarna och de förstår språket bra så alla är lugna. Lotis tyckte dock att de var lite för många nära hennes lugna idyll under hennes träd. Men som ni ser här så gick även det bra.     Tja ib...

Idag har valparna fått springa fritt på gräset och det var kul sa de.   Så här såg de ut då:                   Sedan var vi taskiga och stängde in dem i en kompostgallerhage - de är bra på att rymma, behövs bara en liten glipa så gl...