Idag när jag går på bussen gläds jag åt att jag har ett busskort som gör att scannern säger blipp på ett glatt sätt och lyser förtroendeingivande grönt. Jag sätter mig på min vanliga plats, jag sätter mig i en tom buss, men när den går vidare till kommande busshållplatser fylls bussen sakta med folk.

Jag tycker att det är lite spännande att titta på de olika klädstilarna, gångstilarna som kommer in med de olika människorna på bussen. Nått som inte alltid är lika trevligt är att få studera de olika lukterna på nära håll. Vissa luktar inte så gott. Jag försöker att inte ha fördomar om de typer av människor som jag ser, men det är lite svårt ibland. Det är nämligen ofta som samma typer av män luktar: tobak, vitlök, curry och annan stark kroppsodör. Ja ofta män med ett litet svartmuskigt utseende. Men jag gillar inte tobakslukt alls, det luktar så starkt i min näsa, och sitta bredvid en som luktar starkt av tobaksrök är jobbigt. Men det är lite konstigt detta med tobakslukten tycker jag för det är långt ifrån alla rökare som luktar starkt av rök. Undrar vad det beror på? Men detta med lukter är en av de sämre sakerna med att åka kommunalt.

När jag hade åkt ungefär halvvägs så går det på ett par äldre damer, de luktar gott! De har inte hällt hela parfymflaskan över sig som vissa gör. De sätter sig på platserna precis bakom mig. De pratar så högt att jag knappt hör musiken som kommer från mobilens radio. Jag förstår att de är lite lomhörda de två äldre, men oj vad det känns lite skoj att tänka att det hade varit lika illa att haft ett par unga tjejer som satt där. För jag tycker om att ha lite lugn och ro när jag åker till jobbet. Det skall vara en mjukstart liksom.

Jag får tillslut en som sätter sig bredvid mig, hon slänger sig ner i sätet och samtidigt sparkar hon till mig hårt på benet. Aj! Hon ursäktar sig snabbt, och jag gnider sakta mitt ben och vänder tillbaka in i musiken. Hum tänker jag varför så vårdlös? Samtidigt som jag tänker tanken så känner jag mig gammal. För inte tänkte man så när man var 20 – eller? Nu sätter jag mig nära utgången för att komma ut snabbt och gå vidare till jobbet, då ville jag sitta längst bak så jag hade uppsikt över hela bussen. Men det där med var jag vill sitta beror lite mer på när och vart jag åker kom jag på. Jag och Jonas sitter gärna längst bak i bussen när vi åker någonstans. Då när vi inte har brottom.

Så går arbetsdagen och den liksom bara susar förbi – svisch så är det dags att åka hem igen. Jag går från jobbet för att få lite motion, det är skönt att liksom varva ner efter en hektisk dag. Men hem tar jag inte bussen för tåget går så mycket fortare. Jag sätter mig på tåget och studerar människor igen – och här på tåget är det mer affärsmän och kvinnor. På bussen på morgonen är det ungdomar på väg till skolan och några på väg till jobbet, men klädstilarna är helt annorlunda. På tåget är det kostymer och striktare kläder som väger över och på bussen är det mycket mer ledig stil. Ja, de tar inte alls samma väg bussen och tåget. Bussen tar vägen om områden med höghus och mer ”nysvenskar” och tåget går genom villaområden.

Väl hemma så möts man av en underbar man som tagit fram mat och en son som glatt berättar att han har läxor. Oj undrar hur länge han tycker det är kul – läxor alltså.

Vi såg till att såga upp det sista av brädhögen idag – det är bara att stapla imorgon. Det är så skönt att se marken under högen.  Tja lite virke sparade vi, man kan ju inte elda upp allt det kostar ju en del att köpa virke om man vill bygga något också. Men nu är det bara upprensning kvar så har vi två inhägnader för hundarna och vill man kan man ha det öppet runt om - de har det riktigt lyxigt!

Det är riktig glädje att pyssla här hemma, jag tror att det är precis detta vi behöver. Så kan man blunda för finanskriser och andra tråkiga nyheter ett tag till. Vi gläds åt varandra och myser här i grannkommunen till Göteborg.