Är det du och jag? Eller är det domarna? Eller är det CAS?

Jag hoppas att det är de tävlande som bestämmer genom att bli bättre och bättre.

Men om domarna bygger mer och mer utmanande banor och vi blir bättre – var slutar det?

Hur krångligt får det bli innan det hämmar farten?

Domare influeras av varandra. Det syns tydligt, det har varit mycket treadles i år och dessutom många gånger att man skall ut och runt ett hinder (ta hinder baklänges). Detta att ta ett hinder från ”fel håll” började när en tyska kom och dömde på NordM-2005. Denna tyska domare hade dessa ut och runt 3 ggr i samma bana, och de tävlande tyckte att det var ”omöjliga” banor. På en bana i år skulle man ut och runt på 7 av 9 hopphinder. Det har funnits upp till 5 treadles efter varandra på samma bana. Detta i klass 3 naturligtvis.

Vad kommer sedan? Vilka utmaningar har domarna för oss tävlande?

Alar gjorde en utmanande large klass 3 bana på bergslagsveckan – men inte på det viset som han brukar. Han gjorde en diagonal i början som bestod av 7 hinder och sedan kom flytiga svårigheter. Utmaningen i banan var att klara av den fart som blev. Många diskade sig i denna bana som var enklare än vissa klass 2 banor samma vecka. Men det blev lika mycket fel och diskningar som på en vanlig klass 3.

Jag tror att detta med att hantera farten är en utmaning i sig. Det är inte många ekipage som klarar det idag. Det finns några få domare som utnyttjar detta.

Det går mode i agility, idag kan man i princip inte gå igenom en bana utan att göra framförbyten. Men man ser ofta att alla framförbyten gör att hunden stoppas upp för att den lämnar föraren företräde. Den har alltså blivit tränad i att gå långsammare för att ekipaget skall klara att gå igenom banan på det sätt som föraren väljer.

Vad kan man göra för att påverka banbyggandet? Ja en sak man kan göra är att tala om för en domare när de gör en bana som är rolig och nytänkande. Berätta hur kul det är när det blir fart och fläkt i banorna och när farten gör att det blir nya svårigheter. Men kanske också att våga berätta för en domare att denna banan var för mycket tråcklande för att bibehålla hundens fart. Men vågar vi tävlande det? Vi är nog lite för finkänsliga – men att börja med att berömma för de banor som bibehåller farten är en bra början!

Men om man tittar på de banor som var på WM-2006 tex så ser man att de är inte så svåra, de är mer som våra klass 2. De bygger fart och det gör att förarna måste vara absolut knivskarpa i sin handling.

Men dessa lite lättare banor gör att många förare underskattar dem. Magne har utnyttjat detta många gånger. Han har ibland helt geniala banor där farten gör att det som inte ser ut att vara svårt bli riktigt knivigt. Ja jag är ju ordentligt partisk – men Magnes banor vill jag springa och det blir ju naturligtvis mycket sällan.

 

Sickan

10 augusti 2007 11:29

Hej Paula,
bra att ytterligare någon kämpar för att agility även fortsättningsvis ska präglas av fart och fläkt! Det är inte roligt att se på hundar som ska runt sju av nio hinder på en och samma bana, för det sänker farten. Jag är helt säker på att det går att bygga in svårigheter i banan med hjälp av just fart, dvs. att hunden har så mycket fart att det ändå blir svårt, trots att åtminstone några hinder ska tas från rätt håll. Ser fram emot Magnes banor i Frövi!
/Gudrun

http://fundera.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Efter ett tungt år är det så skönt att det snart är slut.   Det började med att Lotis vår underbara lotis akut fick tas bort. Sedan har 2 andra tikar i uppfödningen fått lämna in pga skador. Det är tungt.   Men nu kan vi se fram emot 2012 m...

Efter ytterligare ett sent återbud har vi en tik till salu.   Hon är mycket trevlig och busig, det är High life här hemma på kvällarna när de stora busar med henne.   Men till rätt köpare är hon till salu.     ...

  Vackraste Lotis vandrar på smärtfria höjder och springer i skuggornas dal, där solen alltid lyser och hon får göra som hon vill.   Hon finns i våra hjärtan för alltid!!! ...

Nu har de fått springa lösa i trädgården med de stora hundarna och de förstår språket bra så alla är lugna. Lotis tyckte dock att de var lite för många nära hennes lugna idyll under hennes träd. Men som ni ser här så gick även det bra.     Tja ib...

Idag har valparna fått springa fritt på gräset och det var kul sa de.   Så här såg de ut då:                   Sedan var vi taskiga och stängde in dem i en kompostgallerhage - de är bra på att rymma, behövs bara en liten glipa så gl...